Jag har några saker att bekänna. Saker jag insett i efterhand. Saker som delar åsikter.
Samtidigt som jag diggar vara efterklok, skäms jag lite också.
Hur fan har jag inte insett det tidigare - undrar man?
Efter fyra månaders acklimatisering har jag förstått att jag saknar rätt så många finska ting. Främst den senaste tiden har jag känt ett enormt sug efter havet. Det finska, kalla, isblåa havet. Jag saknar morgondopp, nattdopp och nakendopp! När mätaren visar +39 räcker det inte med en giftig grön flod och simbassänger med oäkta azurblått vatten. Dessutom är simbassängerna fulla med äckligt folk som inte har råd att åka ut till Balaton sjön som ligger dryga 2,5 timmars tågresa från Budapest. Själv är jag på väg dit, bara någon skulle orka följa med, här är folk rätt lata.
Finska viken
Jag trivs kanske inte så bra i Ungern som jag har trott. Det största problemet är språket. Jag skriver det om och om igen - ungerska är det fulaste jag någonsin har hört. Eftersom det talas bara här tänker jag inte helst försöka lära mig det. Problemet ligger dock inte i ungerskan utan engelskan, eller rättare sagt bristen av den. Här kan vanligt folk inte engelska. Därför känner jag mig isolerad. Varje gång jag försöker kommunicera med någon eller vise versa, inser oftast personen i fråga att jag pratar endast engelska och lyfter upp handen och går bort. Jag blir kvar att se dum ut. Gissa om jag går sönder.
Det andra är Helsingfors. Staden vaknar ur dvalan på våren och när sommaren väl kommer är Helsinki ett fantastiskt ställe att bo på. Främst saknar jag öarna, festerna och "the fiilis and the jengi". Alla vet att finländarna lever för sommaren. På hösten dör nationen ut, hamnar i koma och när våren närmar sig smyger vi sakta ut och tinar upp i första solstrålarna. På sommaren är vi den prominentaste nationen ever!
Fazer Blå och Ruis leipä! Jag dör av saknad. Nu vet jag vad människor känner som flyttar bort från Finland och saknar salmiak så dom storknar. Jag hatar salmiak men älskar rågbröd. Här äter dom det vitaste brödet jag någonsin sett. Annars är den ungerska matkulturen ganska speciell. Middagen består av söt bärgröt till förrätt, kokt pastagröt och grönsaksstänger till huvudrätt och söt pasta till efterrätt. Och jag som älskar fräsch sallad och fisk får gå hungrig. Skämtar bara, hungrig går jag inte utan väljer istället restaurangmat där jag får ugnslax och getostsallad!
Himmelskt blått gott!
Så all avsmak och ångest som Finland har framkallat hos mig är som bortblåst. Ungern har frälst mig. Jag erkänner att jag saknar Suomi-perkele-maa. Har också bestämt att när jag blir stor skall jag bo somrarna i Finland och resten av året utomlands. Ännu är inget flyttlass på väg mot Finland men definitivt är det småningom dags att omlokalisera sig. Jag måste få bo vid havet. Det har jag alltid gjort och jag torkar ut om det går alltför länge utan synen/doften/känsla av havet! O'hoy där ute!
Sailor moon
Min två veckors semester börjar imorgon. Holy guacamole! Det vill säga I'm off. Berättar senare vart jag skall och vad jag skall göra! En sak kan ni säkert räkna ut - och ja ni har rätt, jag skall till havet! Ha det skönt alla som har semester. Peace and Love!
Over and out. Roger that.
