Showing posts with label lägenhetskompis. Show all posts
Showing posts with label lägenhetskompis. Show all posts

Sunday, January 15

Happy New Year!

Hey Ho Folks!

Yes, I'm still alive.
Still no Internet in the house.

This afternoon I had finally time to drag my ass to a nice coffee shop for some caffeine and wi-fi.
So how have you been?
Hopefully your New Year started as marvelously as mine.

Some pics  from the magical evening...


Adorable Mademoiselle N. Mister Y. and Yours truly 


Group Hug at the restaurant 


Cash is King!
Literately!

 Happy time!


 Mister V. contributed with his pleasant presence


Happy girl in Cork


We live safely behind locked gate 
 
So to keep long story short,
I have been very, very busy lately.
Feeling rather irritated because of the lack of time for social media.
 Though I have totally plausible reason for that. 
The reason is WORK.
  • Thank you my precious Julie for sending me Fazer chocolate. You have no idea how happy that beautiful blue color and its content made me. And just for the record, I find it rather rude and ungrateful NOT thanking for sending a Christmas card or a letter. It is unbelievably easy to write a simple Thank you...So you, my dear sir, may consider yourself as ancient history. End of story.
  • I have a new hobby. Pole dancing. After each class, I feel like my body parts are falling off. Specially my arms. Still, I find the pain very acceptable and I am loving it, the dance I mean. Best exercise ever, ever!!!
  •  Christmas was spent quietly. Our third musketeer went abroad for the holiday, so myself and Mr Y stayed in Cork. Y was cooking Christmas Eve and I made a humble dinner on Christmas Day. Somewhere in between sleeping and eating, we managed to watch Nightmare before Christmas, From Hell and The ninth gate. Mmm, that Johnny is remarkable!
  • My Blackberry is broken. Which means, I am semi reachable on the phone. Additionally my laptop is sacking. And without Internet at home, it feels like 1995. I have to make arrangements face 2 face with people, where and when to meet. Grr.   
  •  Today I am suppose to go ice skating. Haven't done that for a while. Very intriguing indeed!
  •  Well to summarize the past month - I have made new friends, found a new hobby, bought new shoes, yes more shoes, feeling happy living in the house with W and Y, I am actually liking my job never-minding the hectic rhythm, and I am very grateful towards my colleagues! Praise the Irish people, and all the other nationalities of course!

Happy Sunday to you all.
Hopefully next week we will have Internet.
Lenatchka, our skype session is on.

Over and out!  

Sunday, September 4

Prosecco och prästens plättar!

TOPP 3 i veckan:
  1. Vin uppesittarkvällar med H. Tankeventilation och Prosecco = Klockren kombination!
  2. Upptäckten av HBO:s "Boardwalk Empire" och prästens plättar.
  3. Telefonsamtal * 2. Snart skall jag bevisa varför jag är bäst. Ingen press alls.

 Vet inte om jag ser ljuset i tunneln eller någon annans ficklampa


För den som har följt med i bloggen vet att min lägenhetskompis var försvunnen rätt så lång tid. Dock inte tillräckligt lång tid för att ringa hans mamma. Förra veckans tisdag dök han upp iklädd bermudas och en stråhatt, vilka inte hör till hans dagliga outfits. Ha sprudlade så mycket av glädje att jag blev skeptisk. Mannen  har säkert rökt på. Jovialiskt berättade han om sin affärsresa till Kroatien och hans vänner som hade följt i hemlighet efter, hyrt hotellrum, hämtat honom från mötet och festat i stil med "insane in the brain" i fyra dagar. Jaha. Så kul för honom då. Okej han hade sparat en kroatisk öl till mig som souvenir. Köszi!

Senare kläckte han ur sig att hans ex-lägenhetskompisens lillebror skall tillfälligt flytta in. Själv skall han flytta till sin flickvän så egentligen skall jag inte bli påverkad så mycket av förändringen eftersom jag blir fortfarande att bo med en kille. Ehhh? Jaha. Han "lugnade" mig genom att meddela att duden är den softaste typen han träffat. En 25-årig tillbakadragen kille som dessutom studerar till präst. Ehhh? Jaha. En bild konstruerades framför mig där jag, med ett glas vin i handen, sitter och debatterar med prästpojken om guds existens och febrilt förklarar varför jag har skrivit mig ut ur kyrkan.Undrar hur länge han blir att bo här?

Presens: prästpojken har flyttat in. Han ser ut som 16 år och är ingen präststuderande utan en alldeles vanlig  dödlig kulturstuderande. Dock såg jag skymten av hans ikoner uppradade i soffan. Hittills har vi diskuterat musik och Budapest. Jag har bjudit honom på gyros och han har bjudit mig på stekta plättar. Han har konstaterat sig själv vara enormt egocentrisk men trots det älskar han att laga mat åt andra. Jag är övertygad om att vi kommer att komma utmärkt överens eftersom jag är också enormt egocentrisk och älskar när någon lagar mat åt mig!
A deal is not only a deal, it is also a statement

 Vin - Vin - Vin- Vin - Vin

Nästa veckans onsdag  börjar Budapests legendariska vinfestival. Under mina fem månader i staden har det varit tiotals olika vinfestivaler men denna skall tydligen vara mest känd och sofistikerad i vinväg. Dessutom hålls den på Castle Hill det vill säga fem minuter från där var jag bor. Perfekt! Har redan fått inbjudan till onsdagskvällen. Månne dom tycker jag är oförskämd om jag frågar efter Prosecco?


Sweden förlorade mot Ungern 1-2.
Käpprätt åt helvete. Inte för att jag bryr mig. Varken om Ungern eller Sverige. Finland vann hockey VM, det är allt jag behöver veta om fotboll. 


Varför jag BEHÖVER en iPad 2.
Min vintage laptop fyller snart nio år och är inte längre så gott som ny. Den bråkar inte och är inte allt för snabb men vägrar att installera nya program som t.ex. Spotify. Jag har haft många datakunniga att inspektera den men de säger att det är rätt så kört. Den har varit med mig på äventyr och är min trogna vän. Egentligen vill jag inte skiljas men det är alltid bra att ha en plan B.  En iPad räcker perfekt till mina dagliga datavanor. Dessutom är jag organiseringsfreak, nyhetsjunkie och tekniknyfiken. Jag ser inte på tv endast på HBO serier. Jag upptäcker garanterat hundratals livsviktiga appar och kommer inte att förstå hur i världen jag har klarat mig så länge utan dem. Sedan vill jag bära med den vart jag än går och tro att jag dör utan den. Laptoppen är så tung att  jag dör av att bära med den vart jag än går. Ni fattar galoppen! Jag behöver paddan och  paddan behöver mig! Det blir en perfekt symbios.

Alla som har något spännande framför sig nästa vecka -
Lycka till!
Och de som inte har det - håll tummarna!

Monday, August 29

Gone baby gone!

Lost and never found

Jag trodde höra lägenhetskompisen komma in men icke sa Nicke. Vi har senast setts på fredag morgon, när han överträffade mig genom att stiga upp kl. sex och sticka illa kvickt till jobbet. Så egentligen såg jag honom inte utan blev väckt av att höra duschen gå på. Han kom aldrig hem på fredagsnatten och lycklig vaknade jag på lördagsmorgonen eftersom jag kunde njuta av lördagsfrukosten i lugn och ro genom att låtsas om att bo själv. Ännu lyckligare vaknade jag på söndagsmorgonen och insåg att jag fortfarande bor själv! WHOA! En till mysig morgonstund i min nyinköpta silke morgonrock (läs: jag har letat efter den perfekta 100% silkes rocken i hundra år och nu äntligen har jag funnit vad jag sökt på Zara, -70%, WHOA!) Måndag morgon, nu van att bo själv, insvept i rocken marscherade jag till badrummet i hopp om att vara först i kön. Gissa, gissa - jag var först eftersom där fanns ingen att tävla med. Han har inte dykt upp. Nu är det måndag kväll och jag bor fortsättningsvis själv. Funderar på att ringa eller inte ringa hans mamma. Lite orolig är jag men mannen är ju vuxen och kan ta vara på sig själv och dessutom trivs jag mycket bra med att bo själv.


Leffa tuli luokseni

Minns ni den japanska "The Ring" versionen "Ringu"? Inte jag heller eftersom jag aldrig vågade se den. Det räckte med "The Ring", vågade inte svara i telefon efter att ha sett filmen. Anyway den finska skräckfilmen "Sauna" är riktigt bra, till och med så bra att den seriöst kan klassas som en skräckfilm. Jag såg den ensam vilket inte var bra. Dels saknade jag motdebattör till efter filmen och dels motdebattör under filmen för att gripa tag i när det blev riktigt äckligt. För det blev det, lika äckligt som i "Ringu" plus lite till eftersom det talades finska och inte japanska. Rekommenderas till alla bastuvänner!


NERD med glimten nästan i ögat

De som känner mig bra vet att min syn kan jämföras med mullvadens. Försprånget mellan mig och mullvaden är mina vintage Fendi glasögon. Dessa ögonstenar är loppis fynd och kostade hela 5€. Säljaren, som många gånger förut, fattade inte vad han sålde WHOA! Jag överlämnade bågarna till glasögonaffären och hämtade dem några dagar senare innehållande styrkestarkt plast och jag kunde se igen, inte bara bra utan se bra ut också ;)! Sommartid blir det mest att ha dem då linserna vägras inträde in i ögonen. Jag har haft dem EN gång på kontoret, vilket resulterade i ännu konstigare blickar, en skrattattack och några "cool brills" kommentarer. Lugnt jag bjuder på det. En gång sades det att jag är som teflon - allt bara rinner av mig och inget riktigt fastnar. Sådär så.

Not that common after all

Idag blev jag bland annat ställd frågan "vad heter Nokias VD?" och "varför Finland är på tapeten i Greklandsfrågan?" Svaret kom efter en nanosekund båda gångerna. Efteråt blev jag att tänka på varför just dessa frågor ställdes. Givetvis hör det till allmänbildningen för en finländare att veta svaret men eftersom de ställdes kanske många trots allt inte vet svaret. Jag frågade min allmänbildade ryska kollega om hon vet namnet på Gazproms VD. Hon skrattade och sade sig inte veta, dock visste hon namnet på en annan ex-VD och oligark nämligen Mikhail Khodorkovsky. Nja inte riktigt samma sak tyckte jag eller kanske undantagsvis kunde han i detta avseende jämföras med Mikael Lilius. Så vad och hur mycket skall man veta för att ses som allmänbildad? Mera än dethär anser jag. Men visst skulle jag tycka att personen är bakom flötet och borde skärpa sig ifall den skulle ha missat namnet på Nokias VD. 

Tack och go'natt!
Än så länge bor jag fortfarande själv.
Hur det är imorgon återstår att se! 





Tuesday, August 23

HOT as H...!

WARNING 
SUN ALERT

Helst inte. Titta mot solen alltså. I Ungern är det så hett, långt över 40+ dagtid, att värmevarning har utlysts i flera provinser. Det är med andra ord rätt seriöst. Förra sommaren i Finland, när värmerekord slogs (ca  20+), dog en och annan pensionär. I Ungern blir det småfarligt för pensionärerna när temperaturen är under 29+ och över 45+. Just nu trivs de som fisken i Danuben. Personligen drömmer jag om en skönt sval höst i Finland. Inte om en augusti översvämning som ni har nu, ah-ah. Sådan här extrem värme påverkar folk olika. Min lägenhetskompis, för att ta ett skolexempel, andas tungt varje gång han kommer hem, två våningar upp ger honom nästan hjärtstillestånd (vet inte om det beror på värmen eller kondisen). I denna värme svettas han dessutom floder, som han torkar med mopp efter sig, och duschar femtioelva gånger om dagen. Stackare får snart atopisk hy. Idag frågade han av mig hur jag sover i denna helvetiska värme, jag ba' "ju tack, inga problem, sover endast med ett täcke nu". 

Själv mår jag sådär. Värmen har en "tappa matlusten" effekt på mig. Jag brukar nämligen lyssna på vad kroppen säger. De senaste tre veckorna har min kropp begärt näring i vätskeform. Främst i stil med mineralvatten, prosecco och öl. Hungern kommer oftast tidigt på morgon och sent på kvällen. Så det blir att tanka frukost och middag. Resultatet är 2,5 kilos viktnedgång. Det är pyttelitet och känns ingenstans men för en sifferfantast som yours truly är - är det -2,5 gånger bättre än +2,5.


FOUNDATION OF STATE DAY
Såhär såg det ut förra veckans lördag när vi dagen till ära (ungrare firade sin första kung som bla bla bla) beslöt också att fira en gnutta. Mest i form av goda drycker och svängom på dansgolvet på Margaret öns största nattklubb. Riktigt angenämt måste jag säga. Hey - Ho - Lets - Go!

FIREWORKS
På bilden ovan syns Parlamentet till vänster med Chain bridge i mitten och Castle hill högst uppe till höger. Det är mina hoods. Jag bor nedanför Castle hill och har en magnifik utsikt dygnet runt. Chain bridge går jag över minst två gånger om dagen, vackrast är det kvälls- och nattetid. No complains AT ALL. BTW så är Katy Perrys "Firework" musikvideo filmad i Budapest - ckeck it out om ni är nyfikna på hur det ser ut här.


PIZZA NIGHT OUT

Imorgon skall jag på middag med svenska Hollywoodfruar. Nja, okej Budapestfruar. Det är i alla fall ett gäng super trevliga damer som har flyttat till Ungern med deras familjer, där mannen sköter jobbet och frun i fråga allt annat. Vi skall gå på en trendig italiensk restaurang som råkar servera Budapests godaste pizzor. Och eftersom jag äter pizza typ två gånger i året är detta ett ypperligt tillfälle  för den första nanna biten. Mmm - mmm- mmm hurudan namu skall det bli? Vai semmoinen namu?


It's not where you've been it's where you're going
 

FANTASTIC - för att citera Saimi H. En av mina absolut must see serier  "How to make it in America" kommer ut med en andra säsong. Hösten, om jag är kvar här alltså, är räddad!!! För den som har missat  gå in på HBO och se och lär.

"I need a dollar" by Aloe Blacc -Season 1

Sunday, August 7

Absolutely marvellous

Ett av mina favorit språk är engelska. Inte den förenklade, moderniserade och inkorrekta Hollywoodengelskan utan den traditionella brittiska engelskan. Ett av privilegierna med att jobba på ett internationellt företag och bo utomlands är att man är får prata engelska jämt. Det är allmänt känt att nordbor har utmärkta språkkunskaper, speciellt en mycket god engelska. Ibland har man lust att briljera med sina talanger men tyvärr kan motsatsen bli en annan. Några personer jag har spekulerat i ämnet med anser att språkkvalitén och nivån beror på den man för diskussion med. Det vill säga om motpartens engelska suger blir man tvungen att sänka sig till samma nivå för att bli förstådd - "T-U-R-U-N S-I-N-A-P-P-I". Och givetvis tvärtom, ifall samtalet förs med en nativ person kan responsen vara något självaste Oscar Wilde skulle trycka ur sig - "I can resist everything except temptation".

Geni

Min absoluta favoritförfattare är, gissa gissa, den geniala, bedårande och alltid sarkastiska Oscar Wilde. Karln dog endast 46 år gammal. En tragedi. För mig är han en litterär irländsk gud. Hans bokliga alster är inte från denna värld. Okej, summan av kardemumman är att engelska författare kan dethär med humor. Den senaste tiden har jag fastnat för humoristiska berättelser från 50- och 60-talets England, skrivna på en genialisk men  svår engelska. Jag insåg hur naiv jag hade varit, trodde mig kunna proper engelska. Ha! Precis. Vi  nordbor (läs jag) tror oss kunna språket mycket bra t.o.m bättre än många andra nationaliteter. Jag skäms inte  för att erkänna att i en bok på 380 sidor fick jag översätta 74 ord som jag hade aldrig hört eller läst förut. Inte tala om  dom  andra 25 som jag fick gissa mig till vad dom ungefär betydde i kontexten. Sådär så! Inte så duktig trots allt. Ex. på orden. Imponderables - oberäkneliga faktorer, sinister - olycksbådande, caddish - ohyfsat, vehemence - häftighet, för att nämna några. Och säg inte att ni kunde ALLA orden från förr. Don't believe you!


Anyway. Engelska är ett intressant och mycket vackert språk. Tänk på saken. 

Ugly? No, hideous!
På tal om vackra uttal och ljudläten. Min lägenhetskompis flickvän, i nuläget ex, hade det hemskaste skrattet mina öron hade hört. Varje gång jag kom hem lät det som om det var en häst i rummet bredvid. När jag kom tillbaka efter bl.a. avkoppling från hästflickan var lägenhetskompisen som förbytt. Han lyste upp och berättade jovialiskt att han har en ny flickvän. HALLELUJA! Spontant flög det ur mig "thank god". När han förvandlades till ett frågetecken erkände jag att jag hatade hennes skratt. Det var högt, onaturligt, äckligt och likt en hästs. Han log och konstigt nog höll med mig. Den nya  flickvännen har bara efter tre veckors bekantskap spritt ut förpackningar med tamponger och bindor i toaletten, radat upp tre par högklackade skor i hallen och ändrat plats på köksbordet. Måste säga att jag var en gnutta imponerad att han lät henne göra det. Efter några dagar såg jag skymten av henne, typisk ungerska - no comments, men det bästa av allt - jag hörde henne skratta! Sweet music in my ears! Nu förstår jag varför han är som vax i hennes händer. Så länge hon behåller sitt naturliga skratt och inte rör mina saker är jag nöjd. Dessutom kommer även han och jag bättre överens. Vet inte om det är Malax-limpans eller skrattflickans förtjänst.

Overjoyed